Första gången...
kommer ihåg första gången som om det va igår,va hemma hos min kompis och du kom dit med din bror efter som hon skulle träffa honom. Vi sitter inne i köket och du kommer in o hälsar och jag kollar på dig o tänker "han va ju söt" kvällen gick och vi började prata allt mer,du va sjukt rolig och fick mig o skratta helatiden,kommer aldrig glöma när vi kollade på Filipa Bark,vi la på golvet och rullade så kul vi hade!
Då trodde jag aldrig att det skulle bli nåt mellan oss. Innan jag skulle gå hem så sa du "adda mig i msn" haha,jag gick men sen så kom jag på att jag inte frågade vad du hette på msn. Nästa dag så hjälpte bästvän mig och fixade ditt nummer jag smsade och vi började prata allt mer.
Tillslut så träffades vi och allting va perfekt,vi började umgås allt mer o mer och mina känslor bara växte. Dagen innan jag skulle åka till bosnien den 15/10 så va de inte du & jag utan det var Vi,jag tror jag va den lyckligaste människan på jorden.
Precis när det blev Vi så åkte jag bort i 2 veckor,och det är då man ska vara med varandra som mest,i början av ett förhållande. Du smsade mig varjedag när jag va bortrest,sa hur mycket du saknade mig och längtade tills jag kom hem.
Tillslut så kom jag hem,och jag träffade dig direkt,det va så underbart att bara få hålla om dig igen och tänka att det är nu allting börjar! Allt va perfekt men även allt som är perfekt tar slut någon gång,och det gjorde detta med,jag ångrar inte en ända sekund med dig,allt de vi hade vill jag bara ha tillbaka nu!
Jag antar att man inte kan få allt i livet som man vill ha,hur mycket än folk snackar och säger dåliga saker om dig så bryr jag mig inte,för Vi vet hur det va....jag saknar dig så att det gör ont,det har gått en månad nu snart och jag försöker fortfarande glömma allt....
